Vad som sker:
planeterna i världshoroskopet
Det finns många tillvägagångssätt när man ska tränga djupare
in i ett horoskop och bena upp alla dess detaljer. Det viktiga är
inte turordningen, även om det finns argument för att göra den
si eller så, utan att lyckas knyta ihop de många enskilda
fragmenten till meningsfulla, begripliga sammanhang.
För att kunna göra det med någorlunda tillförlitlighet måste man gå igenom
horoskopets samtliga beståndsdelar, gärna på några olika sätt,
varvid sakta och bit för bit den förklarande helheten framträder —
förhoppningsvis.
Här inleder vi med att behandla var och en av
planetpunkterna och de aspekter de har till varandra.
Grundtillståndet: solen
Fast solen har en så dominerande position i vårt
planetsystem, är dess roll i horoskopet vagare. Den är ett slags
urkraft eller naturtillstånd, som mest tydligt visar sig när inga
andra krafter kommer till uttryck — alltså i vila, när inget
särskilt händer. För världshoroskopet visar den alltså vad för processer som alltid är i gång, och
som märks mest när inte andra tillfälliga äventyr stjäl kraft och
uppmärksamhet — solen står alltså för en genomgående tendens
hos millenniet.
Solens position i världshoroskopet är med vår
tideräkning och geografiska origo för longitud och latitud ganska exakt
densamma vid varje nyår, så det som utmärker solen i
världshoroskopet för millenniet är framför allt aspekter till andra punkter
än MC och ascendenten — å andra sidan är det också så att
denna solposition i sin helhet är giltig och gällande så länge vi inte
ändrar tideräkning eller geografiska koordinater.
Positionen i 10° Stenbocken och 29° i 3:e huset visar
att det handlar om ett ambitiöst och vidsträckt byggande, som
framför allt har med dels kommunikation och dels skolning att
göra. Vad gäller skola är det i huvudsak grundläggande utbildning
som 3:e huset handlar om — i slutet på huset är det specifikt de
stadier som gränsar till en fortsatt, fullödigare skolning, men där
det fortfarande är barn som skolas. Lämplig gräns är i våra
dagars skola den till högstadiet. Merkurius, planeten som härskar
över 3:e huset, sägs också markera den andra halvan av
barndomen före puberteten, alltså ungefär 7 till 14 års ålder, varefter
Venus tar vid.
Solens plats visar om utbildningsambitionerna att dessa
är särskilt starka just för åren strax före puberteten, där läggs
ansträngningarna som mest, där fokuseras samhällets
pedagogiska intresse. Det handlar — vägg i vägg med 4:e huset — om att
i barnen söka förbereda ansvarskännande familjebyggare,
hur ringa relevans detta än må ha i deras värld — ty det
förändras. Dessa skolår tenderar att omfattas av en viss konservatism,
trots all ambition, så att det som ska läras ut må bli mer och mer,
men mindre och mindre relevant för barnen.
När det gäller kommunikation ska det — särskilt i
Stenbocken — förstås mycket konkret: apparater och maskiner
som gör kommunikation snabbare och flitigare använd. Det
gäller såväl samfärdsel som samtal. Det är också inom dessa fält som
de tekniska framgångarna under 1900-talet och en tid
dessförinnan varit mest anmärkningsvärda, så till den grad att de kan räknas
i tiopotenser: brevförsändelser har accelererat från diligenser
till flygpost till fax och epost. Ett brev till en annan världsdel
går med faxen tiotusentals gånger fortare än för hundra år
sedan. Annars är samfärdsel och samtal här i 3:e huset ändå
mest koncentrerade på lokalkommunikation, sådan som tar folk
från hemmet till jobbet, eller att de lyfter telefonluren och
ringer grannen.
Men med tiden verkar denna kraft så att det som
upplevs lokalt i realiteten blir mer och mer globalt. Världen blir
förstås mindre, därmed intimare. Vänner upplever närhet fast de bor
på tusen mils avstånd.
Framför allt är det i gränsfält mellan det vardagligt
offentliga och den privata sektorn, just där ett publikt samtal är till att
bli familjärt, som kommunikationen utvecklas mest. De
strukturer som konstrueras ska förbli länge och hellre vara pålitliga än
imponerande — men ganska storslagna ändå. Världen ska
knytas ihop så att varje människa kan befinna sig i smidig kontakt
med varje annan människa, nå och förstå varandra så pass att de
kan umgås på ett sätt som får deras relation att verka nästan lika
intim som familjemedlemmars.
Visst, detta ser vi ju redan i form av exempelvis
Internet, som ger personer i olika världsdelar möjlighet att "chatta" —
brevväxla med ljusets hastighet — som om de satt mitt emot
varandra på samma café. Vad solens position därutöver antyder är
att denna kommunikation ska få allt fastare former och spela
allt större roll i vardagsumgänget — ja, även i viss grad ersätta
möten vid ett cafébord, kanske till och med ersätta själva familjelivet,
i alla fall tydligt ta för sig av den tid som fordom varit avsatt åt
familjen. Detta umgänge bör också anta allt konkretare former,
så att knappandet på tangentbord ersätts med samtal via röst,
sedan också bild, för att kanske landa i ett umgänge som sker så att
säga virtuellt, där de inblandade kan träffas i ett särskilt, ständigt
tillgängligt rum reserverat för just dem, vilket kommer att få en
alltmer konkret, verklighetsnära prägel — som att mötas i form
av hologram.
Det är inte nödvändigt att de tekniska formerna för
sådan kommunikation utvecklas och förnyas i den rasande fart som
vi sett i slutet på 1900-talet, hellre kommer ansträngningen att
läggas vid att detta forum ska bli tillgängligt för varenda
människa, på det sätt som är allra bekvämast och mest funktionellt
för henne, likaså att när väl detta nätverk tagit tillförlitlig form
ska det ta över så mycket som möjligt av uppgifter och
funktioner från andra kanaler. I detta virtuella hus ska man ha allt man
behöver och nå alla man vill ha kontakt med. När det är
tillräckligt verklighetstroget är det inte längre så angeläget att göra
detsamma i själva så kallade verkligheten.
Det finns en kall sida av detta — mötet blir ändå en
aning kliniskt genom all denna teknik. Men det är man ovilliga att
bekänna, vilket visas av oppositionen till MC.
Identitet och ledning: Medium Coeli
Hur världen uppfattar sig själv, sin
tid och sin anda — framför allt hur detta upplevs av dess ledare — visas av
MC, som här befinner sig på 9° i
Kräftan och 28° i 9:e huset. Det
betyder att världens befolkning ser sin
tillvaro som en av rörlighet och
föränderlighet, där det ändå gäller att behålla
de medmänskliga känslorna, värna om sina relationer och kontakter.
Världen må vara stadd i förvandling,
inget som gällde förr är säkert att
gälla framöver — desto större anledning att famna allt som man har
en känslomässig relation till, desto angelägnare att värna om
sådant som hjärtat kräver, främst känslobanden till andra. Det
upplevs också som ett slags rättesnöre för de förändringar man
igångsätter och vill bejaka. Med risk att bli schlagerbanal kan
det utryckas som en önskan att alltid låta hjärtat vara med.
Oppositionen till solen visar att det inte lyckas helt och
fullt. Avstånd inträder, nya strukturer fjärmar människor från
varandra och löser upp traditionella känsloband, utan att det som
kommer i stället är samma hjärteangelägenheter. Aspekten
opposition fungerar så att dess båda sidor är oförenliga, de kan byta av
varandra men inte samexistera. Därför är det så — med MC
på oppositionens ena sida — att man i denna värld har svårt att
se hur känslolivet bitvis utarmas av de nya
kommunikationsformerna. Kanske tror man till och med att det berikas,
eftersom det är så många själsfränder man kan hitta med hjälp av en
sådan sofistikerad apparatur. Att hologram saknar värme och
digitaliserade röster saknar mycket av den analoga
övertonsrikedomen — det gör man ingen affär av. Det är klart att detta leder till
en viss grad av alienation.
Det förhåller sig nästan alltid så med ett horoskop
upprättat för midnatt, att solen hamnar mitt emot MC — om bara
den normaltid som gäller på platsen är någorlunda nära den
verkliga lokala tiden. För horoskopet gör det dock inte alls att denna
aspekt ska räknas bort — vi har nu en gång valt att sätta
dygnets start till midnatt, så vi får horoskop därefter. Andra tider i
vår historia har vi haft andra tidpunkter för det nya dygnets
inträde — till exempel skymningen — därmed andra horoskop för
dylika ögonblick.
Attityd: ascendenten
I världshoroskopet för millenniet är ascendenten den
tredje och sista punkten, efter sol och MC, som har fyra
aspekter — bland annat till båda dessa storheter. Den
beskriver i horoskopet vad man utger sig för att vara, alltså hur
världen under detta millennium helst beskriver sig — vad
den låtsas vara. Det kan vara mer eller mindre med
sanningen överensstämmande.
Ett ideal som denna ascendent ger uttryck för — på
11° Vågen — är det demokratiska: människors lika värde och rätt
till medbestämmande. Vågens inneboende egenskaper gör också
att detta ideligen tenderar att få en polariserad ordning, så att
lika stora politiska block står mot varandra och andra yttringar
sugs upp av dem. Den demokratiska idén definieras på Vågens
vis som att det alltid egentligen är två motsatta intressen som
hjälpligt måste förenas — eller väljas mellan.
Det handlar också om principer, rättvisa, heder och
moral. Det nya millenniets värld och folk (även 1900-talets) visar
upp sig som ett ordnat samhälle där allt är som sig bör, och
förnuft och logik råder. Med förhandling når man vägar för allas
bästa, och reglerar med både klokhet och principfasthet
samhällslivet och alla världsangelägenheter. Det är i alla fall vad man
låtsas, och därmed i viss mån försöker leva upp till.
Kvadraturen till MC visar hur denna förnuftsordning
och principfasthet rimmar ganska illa med önskan att i det
föränderliga samhället bevara ömhet och medkänsla. Kvadraturen är
dock konstruktiv, om än ibland på besvärliga, kostsamma vägar, så
att många vägval blir välfunna i försöket att jämka ihop dessa
båda storheter, som enkelt kan kallas förnuft och känsla.
Också till solen har ascendenten en kvadratur, som
antyder den oro man offentligt känner inför de processer solen
medverkar i, där den långtgående apparaturen för kommunikation
mellan alla människor dels är svår att övergripa och förutsäga
konsekvenserna av, dessutom mycket svår att kontrollera, att
övervaka och hålla en acceptabel ordning i. Samtidigt är ju denna
sol så aktiv och verksam att det syns som ett mått av hyckleri:
offentligt visar världen stor tveksamhet inför den framväxande
kommunikationen och dess förändring av folks umgängesvanor
- men privat är var och en lika uppslukad av detta. Dessutom
är det tydligt att världen just genom dessa
kommunikationsformer framgångsrikt odlar bilden av sig själv, alltså sin ascendent —
så där föreligger vissa intressekonflikter.
Ascendentens två återstående aspekter är till Pluto
och Uranus — de saknas i horoskopet för 1900-talet. Förstnämnda
är en sextil, den andra en trigon, så de är båda behagliga och
inspirerande — sextilen mer konkret och vardagsnära, medan
trigonen verkar i bakgrunden, indirekt, men i gengäld mer
genomgående och med större konsekvenser i långa loppet.
Omvälvning: Pluto
Pluto på 11° Skytten och alldeles i början
på 3:e huset visar på kraftfulla,
långtgående och oanade omvälvningar vad gäller
dels allt som har med kommunikation att göra, dels även
umgänge, vänskap och grundläggande skolgång.
Detta är en mycket intressant punkt i horoskopet. En genomgripande förändring har — med solen som motor — ägt rum sådär sedan 1800-talets slut
och kommer att fortsätta under det nya millenniet, men Pluto
visar att det är nu de riktigt stora, dramatiska förändringarna
sätter igång — nyordningar, omvälvningar som öppnar så gott som
nya världar, raserar gamla murar så att perspektiven blir helt
förändrade. Språk modifieras, får nya former och
tillämpningsområden, samfärdsel och samtal tar helt nya vägar. Omställningarna är
förstås krävande, ibland dramatiska, alltid överväldigande.
Gammalt slängs på sophögen, nytt kräver snabb anpassning,
hur annorlunda det än är. Med andra ord: vi tycker att allt med
kommunikation har utvecklats lavinartat, men från och med år
2000 kommer det att hända riktigt revolutionerande ting. Det
handlar mer om hur långt man når, vilka avstånd som överbryggs
och vad nytt som blir kommunicerat, än själva apparaturen för
det. Befintliga nätverk tas i bruk på sätt som ingen väntat sig,
vilket får konsekvenser som ingen föreställt sig.
Konstruktionsarbetet och den tekniska utbyggnaden av dessa nätverk är vad
solen längre fram i huset står för, och dess position gentemot
Plutos visar att den mestadels ligger efter — i efterhand skyndas
infrastrukturen fram, så att den någorlunda ska lyckas möta det
ökade användandet.
Denna klappjakt, dessa drastiska förändringar i hur
människor förhåller sig till varandra, är stimulerande för
ascendentens principiella och förnuftsmässiga ståndpunkt, eftersom
kommunikationen handlar så mycket om logisk trafik, om utbyte av
tankar och åsikter — en väldig, ständig diskussion i det
offentliga rummet, för att inte säga i själva etern. Det är också dessa
gigantiska omvälvningar inom kommunikationsområdet som ger
förnyade och förstärkta möjligheter för den demokratiska
ordning ascendenten hela tiden förespråkar. Kanske kommer
röstandet att förenklas så till den grad att det kan ske hur ofta som
helst, om vilka små detaljerade sakfrågor som helst — ungefär som
om opinionsundersökningar blev beslutande omröstningar. Vi är i
så fall redan åtminstone några steg gångna i den riktningen.
Man kommer nog snart helt enkelt att definiera om
den demokratiska idén från den representativa principen, där
valda ombud ska tänka självständigt, till vad vi kan kalla den
gallupska, där folkmeningen efterfrågas ideligen och får avgöra. Det är i
alla fall vad man i de offentliga attityderna kommer att hävda
att man gör — hur det sedan egentligen går till i maktens
korridorer är en annan sak, men skenet behöver upprätthållas och
ställer därför vissa krav på procedurerna.
Pluto inspireras i dessa 3:e husets omvälvningar av
sextilen till Uranus i Vattumannen och 5:e huset, som också
ascendenten är aspekterad till med en trigon.
Tänkande: Uranus
Med sin position på 15° Vattumannen och 4° in i femte
huset, handlar Uranus om stora insikter och djup lärdom som
förmedlas inom fritidsliv, konst och kultur, mer än i etablerade
lärosäten. Det kan synas märkligt, men
fritid och nöjesliv kommer i allt högre grad att handla om att
berika sinnet — kontemplera, filosofera och bli klokare på
kuppen. Här sker en långtgående
folkbildning för nöjes skull, för den egna tillfredsställelsen.
Och det är betydande, eftersom Uranus härskar över
Vattumannen. Planeten blomstrar här, flödar av insikter,
stimulerar det djupa och långtgående tänkandet, analysen, förkovran.
Det är klart att en sådan drivkraft ställer väldiga, accelererande
krav på kommunikationsformer och flödet av tankar över hela
jorden, vilket sextilen till Pluto knuffar på. Det är också självklart
att denna anda gör den demokratiska idén hos ascendenten —
dit Uranus har en trigon — rimlig och riktig. Folket förkovrar sig
och ska därför ha ett inflytande som växer med dess insikter.
Några andra aspekter än dessa två har inte Uranus, och
de bildar en sluten figur — en liksidig triangel mellan
ascendent, Uranus och Pluto, som innebär att dessa tre samverkar i ett
ständigt flöde, som en motor oavbrutet brummande. De
stimulerar varandra i en harmoniskt stigande spiral, så att följderna
kommer att vara mycket långtgående och ändå ha en mjuk och
behaglig inverkan.
Längtan: månen
Månen må sakna aspekter till ascendenten, men har
ändå mycket med den att skaffa,
då de befinner sig i samma hus. Ascendenten är startpunkt
för 1:a huset, månen är 26°
fram i det, alltså bara några grader från dess slut, och i 7°
Skorpionen.
Där ascendenten visar hur världen presenterar sig själv,
vad den utger sig för att vara, beskriver 1:a huset hur dess yttre
i övrigt är funtat. Man kan tala om det som en process
från ascendenten till husets slut, där den som gradvis lär känna
världen, ser igenom dess mask, följer samma riktning. Vad som
i förstone syntes som en principfasthet genomsyrad av
demokratiska ideal och strävan efter rättvisa och balans, glider
sedermera över i det skorpionska, som nästan är raka motsatsen: då
skymtar alla de dolda spelen, hemliga hanteringarna,
manipulation och även kuvande, förtryckande tendenser. Här är ett helt
annat spel än det som visas på ascendentens scen.
Och här befinner sig månen, som handlar om längtan
och behov. Trots — eller kanske som motvikt till — ascendentens
ordnade världsbild med förnuft och korten på bordet, visar
månen på en oemotståndlig förtjusning för bakvägar och
hemlighetsmakeri. Här är inga svar direkta, allt viktigt sker i det tysta och
man förvirrar hellre än klargör. Subtiliteter, undertext, antydningar
- allt med avsikt att oroa och förbrylla. Man kan också
beskriva det som en längtan efter äventyr, efter det överraskande
och okända. Här spelas det teater, en livets teater. Det gäller inte
bara — om än allra mest — samhällets frontgestalter.
Månen har tre aspekter. En trigon till MC visar att det
finns en samstämmighet mellan hur världen uppfattar sig själv och
hur den uppträder i sin måne — alltså med känslomässiga
förtecken i stället för den kalla logik som hör ascendenten i Vågen
till, mera intuitivt än förnuftsmässigt reglerat. De är på sätt och
vis ändå motpoler, eftersom det hör till Skorpionen att skapa
oro och Kräftan att förmedla trygghet, men båda verkar i ett
känslomässigt perspektiv. Det gör också att folk i gemen har lättare
att känna igen sig i vad månen avslöjar än i det de med
ascendenten vill ge intryck av. Kanske är ascendentens ordnade fasad ett
sätt att gömma de verkliga bakomliggande motivationerna, som
är månens.
Månen har också en sextil till solen i slutet på tredje
huset. Det visar att dessa på många sätt motstridiga krafter faktiskt
samverkar, till och med stimulerar varandra. Solen skapar
umgängesformer som löser upp gamla band och föder nya, vilket
kittlar månens behov av okända faktorer. Månen å sin sida skapar
hela tiden önskemål om möjligheter att kommunicera mer
konkret och ändå över gränserna, att få dörrar öppnade och
allehanda upplevelser att flöda genom dem.
Det tar sig också sådana uttryck som att solen
åstadkommer nya kanaler för att göra kommunikation tydlig, och månen
hittar vägar att kringgå dem — ett slags uppiggande katt-och-råtta.
Här bör jämföras med personliga horoskop, där måne
och sol även symboliserar personens mor och far. Även i ett
världshoroskop handlar de båda himlakropparna om moders-
och fadersroller. De visar då att mödrar framgent tenderar att
uppträda betydligt mer självständigt gentemot barn och familj,
samtidigt som de just därigenom väcker en känsla av
samstämmighet med sina barn, av att vara deras likar. Det är i stället fäderna
som står för själva umgänget i familjen, vilket dock mer liknar
vad som gäller mellan vänner än vad vi traditionellt tänker oss
vara familjemedlemmars. Denna rolluppdelning uppskattas av
såväl mödrar som fäder, och nog liknar den på sätt och vis en
omvändning av könsrollerna.
I horoskopet för 1900-talet befinner sig måne och sol i
stället i samma hus och stjärntecken — 3:e huset och Stenbocken.
Där är deras roller till förväxling lika varandra, så att det är svårt
att peka ut vad som är specifikt moderligt eller specifikt
faderligt, snarare uppträder de som en duo med likartade uppgifter
för båda.
Könsrollerna och deras förändringar — speciellt i fråga
om föräldraskap — har mycket att göra med sol och måne i
horoskopet. 1900-talets utjämnande av dem kommer under
nya millenniet att efterföljas av en situation där det i allt högre
grad är kvinnorna som representerar och visas fram, medan
männen står för kontakter och umgänge visavi såväl familj som dess
närmaste krets. MC:s opposition till solen och trigon till
månen visar också att tidsandan och det allmänna medvetandet
hellre definierar sig i enlighet med de kvinnliga rollerna än de
manliga, även om ascendenten — motvilligt — i förstone visar upp
det manliga idealet. Gestaltningen av hela millenniet blir ändå
genom det kvinnliga könet mer än det manliga, och därav följer
att betydligt fler kvinnor än män kommer att ha bemärkta
positioner, synas i offentligheten och bära ledande roller — vilket
båda könen kommer att vara tillfreds med.
Sin tredje aspekt har månen till Saturnus, och det är den
besvärligaste.
Tradition: Saturnus
Saturnus är en verkligt krävande planet, en bister dignitet i
horoskopet, som sysselsätter sig med allvarsamma ting — plikt,
ansvar, tradition och stora, viktiga uppgifter. I detta horoskop
befinner den sig i retrograd fas, vilket gör dess kraft mer dämpad och
nyanserad — ett tillstånd som Saturnus inte trivs överhövan med
att befinna sig i. Här finns alltså också en grad av frustration i förhållande till plikter och
åtaganden.
Positionen på 10° Oxen och den allra sista graden av
7:e huset, berättar att Saturnus verkar — konkret och orubbligt,
om än med långsamhet — för allianser och partnerskap som
ofta kommer till stånd i allra sista minuten, konsolideras långt
efter det att så borde ha skett. Det kan ofta vara bindningar som
uppkommer i efterhand, för att konfirmera det som redan har
varit. Även om det är senkommet så handlar det alltså om
trogenhet, att med fasthet stå vid löften och lojaliteter, på ett sätt som
den betydligt mindre välordnade månen knappast uppskattar.
Där Saturnus säger att varje relation ska ha en fast struktur och
bevaras intakt även då det kostar på, säger månen snarast att inget
ska tillåtas att gå i stå på det viset, att hellre allt ska sväva i
oklarhet. Månen visar en längtan bort från plikter medan Saturnus
gärna formaliserar dem och gör dem till rättesnören.
Här verkar alltså världen åt två olika håll — när det
gäller allianser och tvåpartssamarbeten ska de vara välordnade
och hedervärda, medan man ändå fortsätter att uppträda som
om inget var bestämt, inget är att lita på. Det kan ibland bli svårt
att få klart för sig vad som gäller av de två motsatserna, men
hur opålitliga attityder de inblandade parterna än visar upp
kommer de att respektera uppgörelser de gjort med varandra. Och
omvänt: hur fasta avtal de än har ihop, kommer de att fortsätta
att uppträda lynnigt, oroande, även gentemot varandra.
Här märks också en könsrollsskillnad: kvinnor är
större motståndare till allianser och sådana knytningar än männen,
som generellt verkar för dem. Eftersom också äktenskap — eller
andra former av partnerskap — hör till 7:e husets domän,
betyder det att det nya millenniet även på denna väsentliga punkt
visar omvända könsroller: männen är överlag ivrigare att ingå
äktenskap än kvinnorna, som hellre låter relationerna styras av
de stämningar som råder, och ej av regler eller åtaganden.
MC visar å andra sidan att både den folkliga och
officiella stämningen i allmänhet är för sådana allianser, såväl
äktenskapliga som av andra sorter. Så skapas trygghet och ett slags
försäkring mot olyckliga konsekvenser av världens föränderlighet.
Kanske ändå att den äktenskapliga alliansen kommer att framstå
som en smula främmande för det nya millenniets folk, då månen
förvisso länkas fint via trigon, medan solen står i opposition
till MC. Det kan betyda att nya former för sådana
parbildningar sätter kvinnorna i främsta rummet och gör dem till
frontgestalter så till den grad att männen knappt märks, men ändå har
kvinnorna en känsla av att inte alls vara bundna till dessa
äktenskap. Männen känner däremot dessa bindningar. Åter: omvända
könsroller.
Därmed har vi avverkat en sluten figur av aspekter, som
står i förbindelse med varandra i världshoroskopet med de
inblandade planetpunkterna solen, MC, ascendenten,
Saturnus, månen, Uranus och Pluto. Det förhåller sig så märkligt i
detta horoskop att samtliga övriga planeter — Jupiter, Mars,
Merkurius, Venus, Neptunus och månknuten — är förbundna i en
andra aspektfigur. Någon punkt utanför de två aspektfigurerna
finns inte. Det är alltså fråga om två åtskilda orsakssamband, två
separata, komplexa relationer mellan olika verksamma krafter i
horoskopet. Den ena — och på många sätt starkare — har
behandlats ovan. Nu är det dags för den andra.
Aggression: Mars
Den mest involverade av de återstående sex
planetpunkterna är Mars, med sina tre
aspekter. Denna distinkta resurs, ofta beskriven som
aggressiviteten men i världshoroskopet kanske hellre handlingskraften,
har positionen 28° Vattumannen, 17° in i 5:e huset. Läget
i Vattumannen handlar framför allt om intellektuell skärpa
och analytisk ihärdighet, en förmåga att driva teser stringent
framåt och inåt, så att sanningar röjs och sakförhållanden blir kartlagda. Det knivskarpa, outtröttliga tänkandets förmåga, som i
världshoroskopet visar sig framför allt i vad som hör fritiden till —
vad folk gör för eget nöjes skull.
Huset har berörts ovan i samband med beskrivningen
av Uranus, som finns lite tidigare i det, och det kommer nedan
att tolkas igen, med särskilt avseende på vad själva huset
berättar. Här räcker det att konstatera att denna resurs av
outtröttligt genomskådande, av fortsatt forskning vilka hinder som än
uppträder, är något som världen under det nya millenniet
kommer att se levas ut inom fritidssektor, konst, kultur och nöjesliv.
Det understryker hur viktig denna sektor kommer att vara,
hur mycket energi och koncentration den kommer att ägnas.
Mars visar också en tydlig tävlingslusta, som kommer
att uttryckas inom tankens hellre än kroppens fält. Där
idrottsliga prestationer idag röner den mesta uppmärksamheten, blir
det framgent intellektuella rekord som man bejublar — det
behöver inte göra så stor skillnad som man i förstone kan få för sig. Det tävlas i kunskap och problemlösning, där själva förmågan är viktigare än ämnet för ansträngningen — men samtidigt odlas en
idé om att allt detta mentala hårdarbete ska leda till en klokare
värld, en befolkning med större sinnesskärpa.
Ett skolexempel på vad Mars här uppmuntrar är
TV-frågeprogram av samma typ som den förr så uppskattade
"Tiotusenkronorsfrågan", där vanligt folk — inte utbildade experter —
för eget och andras nöje svarade på riktigt svåra frågor. Det
måste vara en utmaning, en bedrift, för att smaka Mars, måste ha
avancerade krav för att passa Vattumannen och måste vara något
av en lek, för det egna höga nöjets skull, om det ska fungera i
5:e huset.
Mars visar här också en okuvlig kraft att verka för
egna nöjen och eget självförverkligande — gott om utrymme för
detta måste höra livet till, varför civilisationen måste vara
mycket öppen för det, om inte Mars vrede ska vakna.
Framgång: Jupiter
Jupiter, på 25° Väduren och 14° in i 7:e huset, har
blott en aspekt — en sextil till nyss nämnda Mars i femte
huset. Det betyder att dessa två punkter i horoskopet samverkar
väl och tydligt, samt att Jupiter inte förhåller sig särdeles till
något annat inslag i horoskopet.
Här är den expansion och lättvindiga framgång som
Jupiter representerar i verklig Hausse. Väduren sätter fart på allt, i synnerhet när oddsen är som sämst eller det verkar vara på tok för sent — och då forsar det fram. Fortare och mer än någonsin förväntat — men inte
alltid varaktigt. Jupiter berikar här på ett sätt som är ett plötsligt
fyrverkeri, sedan över.
Positionen i 7:e huset visar att detta mest kommer
till uttryck i allt som rör partnerskap, allianser och
tvåpartsöverenskommelser. De ingås — med viss turbulens — och
därefter är det till att kämpa mot en del initiala motgångar, kämpa i
uppförsbacke, för att plötsligt översvämmas av utdelning och
framgång i proportioner som inte var förutsedda. Fusioner av alla
de slag må inledningsvis vara svårbemästrade men ger sedan
riklig utdelning — fast, eller kanske just tack vare att, de båda
parterna bevarar sina respektive intressen.
Denna egenskap står i sextil till Mars, där kunskaper
inhämtas med driftig energi, och den egna förkovran är
kompromisslös. Här markeras integriteten som grund för varje
partnerrelation, just det faktum att de två behåller sina separata
intressen, så att deras samarbete ger gott utrymme åt dem båda
och snarast ökar deras möjligheter att utveckla sina egna
respektive intressen. Man kan tala om symbios, naturens metod att låta
två arter samarbeta för att båda gynnas, fast deras behov kan vara
hur olika som helst.
Språk: Merkurius
Precis som Jupiter har Merkurius, på 1° Stenbocken
och 20° in i 3:e huset, endast en aspekt: sextil med Mars. Det
är därför av särskilt intresse
att Jupiter och Merkurius inte i sin tur är förbundna med en
trigon, som vore det sannolikaste, men de befinner sig på 6°
avstånd från den vinkeln, vilket överstiger den tolerans om
4° som praktiseras här. Mars är alltså deras gemensamma länk —
så att säga varandra ovetandes.
Merkurius, det vardagliga tänkandets och språkets
planet befinner sig här i sitt naturliga hus, så dess egenskaper blir
särdeles framträdande. Däremot är positionen alldeles i början
på Stenbocken inte den mest merkurianska. Den visar att
vardagligt språk och tankeutbyte genomsyras av omfattande ambitioner,
att kallprat är närmast otänkbart, i stället är meningsutbyte i
avsikt att föra en tankeprocess vidare varje samtals ledstjärna. Det är
en Merkurius med högtflygande planer, på sätt och vis som om
den trodde sig vara Uranus.
Denna anspråksfulla attityd hos
vardagskommunikationen står i stimulerande förbindelse med Mars, som i
Vattumannen visar på drivkraft mot kunskap och mot att i allt högre grad
finna och finna utrymme för vad som enkelt kan kallas
självförverkligande. De trissar varandra till större ambitioner och
djupare perspektiv. I viss mån kan det sägas handla om jakten på en
identitet.
Eftersom Merkurius inte har andra aspekter, men Mars
har tre, pekar det på att den förstnämnda planeten mer står i
den andras tjänst än tvärtom. Merkurius stimulerar dialoger och
tankeutbyte av konstruktiv art, med klart formulerade syften,
hur anspråkslösa de yttre formerna än stundtals kan verka, och
detta för att ge näring åt Mars ohejdbara process mot
självförverkligande.
Njutning: Venus
Den tredje aspekten till Mars har Venus, på 1° Skytten
och 20° in i 2:a huset — alltså en position identisk med
Merkurius, fast i föregående stjärntecken och hus. Venus beskriver
kreativitet och förmågan att behagfullt och lustfyllt verka i vissa riktningar. I startfältet på
Skyttens stjärntecken har denna förmåga vingar och når riktigt långt, som
med glödgad efterbrännkammare. Venus verkar särskilt genom
långsträckt aktivitet, där initialskedet inte kan visualisera
slutmålet annat än vagt, fjärran. Handling är kärnan i metoden, att
skrida till handling oavsett hur långt det är till mål, och den
genomförs hastigt, intensivt, hängivet.
2:a huset visar på ständigt närvarande resurser, så
denna intensiva och samtidigt behagfulla handlingskraft är en
tillgång som verkar outsinlig — vilket gör att den kräver sitt utlopp,
mest för jämnan, för att inte i stället emanera en känsla av tristess,
av likgiltighet. Risken för detta är inte särskilt stor, i synnerhet
som Venus är förbunden med Mars i en kvadratur, som åt dem
båda befordrar pockande krav, hetsar dem till större bedrifter och
starkare uttryck. Det finns en vag konflikt mellan dem, som är
batteri i deras respektive verkningsfält — eller kunde man rättare
tala om kvadraturen som skapande en kondensator, där deras
olika laddning stegras för att då och då utlösas, med intensiv
aktivitet som följd.
Marskraften verkar i Vattumannen för ett trängande på
djupet av det som finns i den närmaste omvärlden, i
situationen som den är, medan Venus i Skytten hellre syftar på att
finna vägar bort, mot nya hägrande terränger. Denna
intressekonflikt är kondensatorn, som gör att båda får kraft att nå längre på
sina respektive vägar än de skulle göra i ensamt majestät.
Venus och Mars är två tydliga kompletterande motsatser
i astrologin — den förra symbolen för det kvinnliga, den senare
för det manliga. När de befinner sig i kvadratur till varandra
blir deras motsatser förstås än mer utkristalliserade, också inför
varandra. Deras relation i världshoroskopet har därför
vittfamnande betydelse och måste få många tydliga konsekvenser. Så visar
det exempelvis på accentuerade skillnader mellan manligt och
kvinnligt — alltså mellan könsrollerna — där det förekommer viss
tävlan mellan dem, med kvinnan som den resursstarka på väg
mot nya utmaningar, medan mannen strävar efter att förstå
och komma tillrätta med sin egen situation och plats i livet. De
trissar varandra på så vis att mannen alltmer förlorar grepp om
kvinnan och därför försöker fördjupa sig i sig själv, medan
kvinnan uppfattar mannen som koncentrerad på alltför begränsade
perspektiv, så att han ger överdriven betydelse åt ting som
närmast är självklara, varför hon tröttnar på honom och ger sig ut på egna äventyr.
Det ska jämföras med de bilder av faderligt och
moderligt, som ges av solen och månen — där deras roller syns bli
närmast ombytta, vilket beskrivits ovan. Även om måne och sol
befinner sig i sextil med varandra, en aspekt av mjuk samverkan, visar
deras relation — liksom den mellan Mars och Venus — att män
och kvinnor, hur de än har glädje och nytta av varandra,
fjärmas under det nya millenniet, för att alltmer gå in i sina egna
världar. Och det syns de trivas med.
Fantasi: Neptunus
Venus har en till aspekt — en sextil till Neptunus på 3°
Vattumannen, 22° in i 4:e huset.
Neptunus, som visar på drömmar, fantasi
och visioner, får här i Vattumannen prägel av att skåda in i stora
sanningar, att drömmarna är sanndrömmar och visionerna inte
några hallucinationer, utan riktiga perspektiv på ting som annars är
fördolda, svåra att överblicka,
närmast omöjliga att förstå. Det är
förstås en god position för intuitiv förmåga och pricksäkra aningar, som framför allt tar sig uttryck i förhållande till hem och familj,
till den privata sfären. I denna sektor väcks Neptunus klarsyn, så
att hem och familj genomskådas.
Neptunus verkar därmed som en radikal förändrare
av denna gamla ordning, hur hem och familjeliv gestaltar sig
och vilken betydelse dessa delar av tillvaron får. Invanda roller
inte bara ifrågasätts utan görs om intet, familjebanden måste
antingen öppnas för att rymma och leva ut dess drömmar, eller helt
klippas av. Sextilen till Venus visar vilken bakomliggande lust
som eggar dessa visioner och hjälper till att framkalla
konsekvenserna av dem. Den äventyrliga, förnyelsetörstande Venus ser i
hemmet den fålla som först av alla måste öppnas mot en större
omvärld, och om det inte går måste den helt överges.
En sextil mellan Venus och Neptunus visar också på
stor kreativitet, en flödande skaparförmåga, som torde ta sig
många uttryck — här i mestadels visuella konstformer. Ögat stimuleras
- både hos konstnär och betraktare. Sanndrömmarna blir
fascinerande bilder, klarsyntheten blir meningsbärande motiv.
Tendens: månknuten
Den sista av världshoroskopets aspekter går från Neptunus
till den enda återstående av horoskopets punkter: månknuten på
6° Lejonet, 25° in i 10:e huset. Det är en opposition, vilket
är särskilt slående eftersom månknuten egentligen är en av
två punkter: månens norra och södra nod, som alltid ligger
180° ifrån varandra — alltså befinner sig den andra noden i
konjunktion med Neptunus.
Månens noder beskriver med sin opposition framför allt
en allmän riktning i horoskopet — från den ena noden till den
andra, och omvänt. Vilken av riktningarna som är den mest
gällande kan variera, men brukar kunna avgöras av hur
övriga punkter i horoskopet förhåller sig till dem. När en planet är
i konjunktion med en av noderna, innebär det normalt att
riktningen på nodernas opposition blir åt detta håll — men
med Neptunus, den undflyende, drömska kraften, är det inte alls
lika säkert. Där kan Neptunus verka för den diametralt motsatta
riktningen, nyfiket sökande efter den nod som är längst bort.
Världshoroskopet beskriver alltså med sina månnoder
en riktning, en allmäntendens, som kan vara från fjärde
husets familjeliv mot 10:e husets samhälleliga arena, eller tvärtom.
I Lejonet respektive Vattumannen kan ytterligare sägas att
det handlar om individuellt förverkligande i det större sociala
sammanhanget kontra att gemensamt lära känna varandra på
djupet inom hemmets väggar. Försåvitt riktningen är från socialt
till familjärt, kommer Neptunus att ständigt underhålla en
längtan åter till det sociala, loss från familjens garn, och denna
längtan torde i så fall på många sätt kunna åstadkomma
familjebands upplösning. Om riktningen är från det familjära mot det
sociala, förblir ändå Neptunus i hemmets sfär som starkast och
tydligast, vilket gör att det sociala livet näppeligen kan bli lika
fascinerande som drömmen om det är i hemmets stilla vrå, och hur
ståtlig ställning det sociala perspektivet än erbjuder blir dess
perspektiv aldrig så svindlande som hägringarna framkallade
hemmavid, och endast där.
Det är förstås en frustrerande motsättning — den
samhälleliga framgången som inte kan bli så märkvärdig som
drömmen om den, kontra en hemmiljö som ger fantasin vingar men
därmed framstår som än mer grå. Å andra sidan är det en
motsättning som skänker båda livsrummen frisk luft och
nyanserande, berikande perspektiv.
Planeternas symboler: solen, månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, Ascendenten, Medium Coeli, månknuten.
Världshoroskopet för 2000-talet, baserat på det nya millenniets startögonblick — nyårstolvslaget den 1 januari 2000.
© Stefan Stenudd 1999, 2006, 2011