Ett århundrade i taget:
planetåldrarna i världshoroskopet

Ett givande sätt att skaffa överblick över det människoliv som ett personligt horoskop skisserar, är att betrakta varje planet som signifikativ för en viss ålder i livet. Astrologin menar att de i tur och ordning är länkade till sådär en sjuårsperiod av livet, från månen till Pluto — men det är klart att perioderna kan variera i längd en hel del.

I och med att medellivslängden ökat så markant, sträcks perioderna ut — i synnerhet för de senare planeterna och högre åldrarna. Det är inte så mycket fråga om årtalen som faser i människans utveckling, vilka kan beskrivas ungefär så här:

Planetåldrarna i det personliga horoskopet:

	ålder	Period
månen Merkurius Venus solen Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Pluto	0 — 7 7 — 14 14 — 21 21 — 28 28 — 35 35 — 45 45 — 55 55 — 65 65 — 75 75 -	spädbarnsår barndom pubertet entré i vuxenlivet karriär framgång position mognad ålderdom livsslut

För de flesta former av världsliga horoskop går inte en motsvarande uppdelning att göra, eftersom det oftast är rent omöjligt att uppskatta livslängden — men man kan ändå ana när en nation eller en institution går från en av dessa åldrar till nästa. Vad gäller världshoroskopet för det nya millenniet ställer sig saken enklare, då det gäller den klart avgränsade perioden tusen år, som enkelt kan delas upp i tio perioder om jämnt hundra år vardera — men dessa tidsmått ska uppfattas högst ungefärligt. Kanske härmar millenniet den moderna människans förlängda vuxenperioder, så att månens epok är snabbt överstånden medan Jupiters och de senares är särdeles utsträckta — rentav i högre grad än vad som idag gäller för människan. Det viktiga är alltså inte de exakta tidsrymderna, utan ordningsföljden på vad som i största allmänhet är mest aktuellt i världen under olika faser av millenniet.

Om en ny tideräkning införs innan millenniet är över kommer ändå samtliga planetåldrar att ha klarats av tills dess, så en fingervisning om en sådan framtida eventualitet ges av i vilken takt planetåldrarna avlöser varandra — om man lyckas utläsa det. Skulle exempelvis världssamfundet och dess attityder synas växla från en viss besatthet vid individualismen till en kollektivistisk förtjusning, i och för sig riktad mot mindre och ganska stadigt avgränsade grupper, då bör det betyda att vi går från månens till Merkurius period. Antalet år som då gått sedan år 2000 pekar ut frekvensen på planetåldrarnas skiften: är det i environgen av ett sekel så lär vår tideräkning bestå genom millenniet, men är det blott en 10-20 år så kan vi räkna med att Vattumannens tidsålder skaffar sig en ny tideräkning under andra halvan av 2100-talet eller strax därefter.

De indikationer världshoroskopet ger i frågan antyder att tideräkningen består åtminstone till 2600-talet, möjligen hela millenniet ut, i alla fall vad gäller årens gång — med dygnets indelning kan det bli annorlunda redan tidigt i millenniet, i så fall mest troligt under Merkurius period, men det påverkar inte världshoroskopet.

Det är planetens position i världshoroskopet som visar vad för karaktär respektive planetålder kommer att ha.

2000-talet: månens period

Millenniets första århundrade är ett av accentuerad individualism, där den uppfattningen tycks råda allmänt — fast den sällan uttalas öppet — att människor är i grunden olika och vill olika saker, vilket ofta är på andras bekostnad. Det leder till samhälleliga spänningar, mest på det individuella planet, men hur hotfullt det än kan verka sker sällan några utbrott. Den här perioden är varken äktenskapliga eller andra allianser något man gärna låter sig bindas av, hellre då lägga energin på självförverkligande och på att ge sitt liv äventyr, laddning, passion. För detta syfte engagerar sig folk gärna i bekantskapskretsar, som får större betydelse för dem än släkten och den egna familjen. Det blir i stället samhällets överhuvudens sak att ordna med den sociala tryggheten, även i hög grad inom familjen, så att samhällsapparaten i princip tar över det mesta från barnavård till åldringsvård — något vi förvisso redan nu ser tydligt, men som under denna period kommer att vara än mer markant. För samhällets styrande är detta utmärkt, då det onekligen stärker deras ställning.

2100-talet: Merkurius period

2100-talet kommer att kännetecknas av en betydande utveckling av kommunikationsformer, som tar sig större proportioner än någonsin förr. Det har föregåtts av många landvinningar som öppnat nya möjligheter och sprängt gamla gränser, så att de nätverk som nu konstrueras och etableras är väsentligt överlägsna tidigare resurser, och de kommer att tas i bruk i intensiv omfattning. Det är som om hela världen och alla dess komponenter — om än aldrig så perifera — ska inneslutas i en gigantisk struktur där allting jämt är tillgängligt överallt ifrån. Också detta blir i betydande grad ett redskap för mänskligt självförverkligande, för folks möjlighet att ägna sig åt just vad de själva vill, vilket inte så lite handlar om personlig förkovran, efter eget intresse.

2200-talet: Venus period

Under 2200-talet frigörs en hel del resurser i världen på ett behagligt berikande vis, så att välstånd når även sådana delar av världen som aldrig förr smakat det, och andra får det i sådana proportioner att det alldeles svämmar över. Detta tycks som en bekymmersfri tid, där folk inte behöver oroa sig för brödföda eller några andra tillkortakommanden. Viktigast är just oberoendet som detta välstånd framkallar. Folk är lediga att ägna sig åt drömmar, och kan förverkliga inte så få av dem, så de har alla skäl att vara nöjda med sitt. Ändå fortfar många att jaga ett självförverkligande som tydligt ligger bortom det materiella, och träget verka för att uppnå insikter som ska ge dem en klarare uppfattning om vad själva tillvaron är för något. Även om denna rastlösa strävan blir en malört i överflödets glädjebägare, gör välståndet att de har tid till sitt sökande — med sagans engelska språkbruk "quest" — och sökandet, med alla sina frustrationer, gör det behagliga livet meningsfullt och händelserikt. För många andra är det dock så, under detta sekel, att allt välstånd tar udden ur deras strävan, gör dem liknöjda och lättjefulla, vilket förstås har sina poänger, även det.

2300-talet: solens period

På 2300-talet är det — ungefär som på 2100-talet — åter kommunikationen som står i klart centrum, denna gång framför allt genom stadigt etablerade, väldigt resursrika kommunikationsmedel, ämnade att föra människor närmare varandra. Det kan låta som en självklarhet redan idag men får här en förstärkt betydelse: mellan folk som må befinna sig var som helst och under vilka omständigheter som helst ska en närhet råda som blir intim, rent familjär — om än på konstlade vägar. Hela strukturen, så gigantisk den är, blir i folkets användning en privatsak. Det handlar sålunda om att såväl odla integritet och personliga intressen, som att knyta band till andra människor — med stor urskiljning och eftertanke. Makthavarna förhåller sig frustrerat och vilset till detta, eftersom de i regel har andra ambitioner med kommunikationsmedlen, men de märker att de förlorar kontrollen, förlorar förmågan att styra dem eller innehållet i dem. De väldiga nätverken används av vanligt folk i dess vardagliga umgänge och kontrolleras därmed av dem.

2400-talet: Mars period

2400-talet kännetecknas av fritidssektorn och den strävan efter insikt och självförverkligande som under hela millenniet är karakteristisk för hur folk spenderar sin lediga tid — och de kommer under detta sekel att se till att ha gott om den. Här ska man ut på "quest", finna lösningar på de riktigt stora frågor som människan ställer sig själv, trampa ner varje hinder för att nå verklig kunskap. Det kräver visserligen att man gör sig fri från såväl materiella som andra behov, vilket kan kosta på eftersom denna period inte är så ymnig för var och en som 2200-talet var. Här finns ändå betydande möjligheter för dem som verkligen tar sig i kragen och är beredda att offra något av bekvämligheten. Kanske måste de också ibland ge efter på oberoendet, för att nå dit de vill, men också sådana offer tycks små för mången idog sökare.

Till förfogande står de många gånger nämnda kommunikationsformerna, som folk nu i högre grad än förr använder för att finna likasinnade, knyta kontakter överallt och använda sig av dem för att gå vidare.

Även allianser och parförhållanden blir fler och berikar, särskilt som de också är givande för folks möjligheter att ägna sin tid åt förkovran och fortsatt sökande. De tenderar att para ihop sig efter sina intressen, så att de därmed kan ägna sig dubbelt åt dem.

2500-talet: Jupiters period

Just parförhållanden och andra former av allianser står i centrum under 2500-talet. Det är i och för sig inte så att folk — eller nationer — beredvilligt underordnar sig någon relation med annan part, eller alls tänker sig att kompromisser måste till, men band knyts likafullt, än här, än där. Samarbete och samförstånd — i synnerhet på tu man hand — blir tidens lösen, även om det inte sker utan tandagnisslan och diverse intressekonflikter, där ingendera har någon impuls att ge efter. Och spricker en allians öppnar sig genast många möjligheter till en annan — till och med utan att den ena spruckit ingås en andra, en tredje, och så vidare, så att folk — och stater — har ett mönster av sådana tvåsamhetsförhållanden, där de är så lagom trogna i dem alla.

2600-talet: Saturnus period

På 2600-talet blir allianserna äntligen mer varaktiga och allvarligt syftande. Nu knyts fasta band, såväl mellan människor som mellan stater, och de blir synnerligen seglivade — för de tas på stort allvar. Plikt är ledstjärnan och ingen räds personliga umbäranden för dess uppfyllande. Självförverkligande är inte längre "comme il faut", snarare ska de rättänkande anstränga sig att verka för andra, för varaktiga ting och en god ordning.

Det är nog så att denna osjälviska strävan är påkallad av konkreta hotbilder — när som helst kan armod komma, resurser ta slut, bakslag göra vardagen bister. Därför måste man samarbeta och vara redo att med svett och möda ta sig igenom sådana motgångar. Även gentemot vänner och andra närstående visas nu större trofasthet — ja, det är till och med så att makthavarna i högre grad än förr har folkets stöd och uppskattning, även deras lydnad — vilket de inte är sena att utnyttja.

2700-talet: Uranus period

Den något bistra tiden syns vara över på 2700-talet, då folk åter har utrymme att förkovra sig och ägna sin rika fritid åt kunskapstörsten. Det är också under detta sekel som denna strävan röner störst framgångar.

Folk vinner insikt och kulturlivet blomstrar, på sitt sofistikerade, djupsinniga vis. Människor såväl som hela samhällen uppträder balanserat, förfinat, och en finstämd ordning råder — med balans, behärskning och förnuft som självklara ideal.

Drastiska omvälvningar av vardagslivets umgängesformer sker också, som en följd av människors framgångsrika förkovran, på så vis att vänskapsband knyts friare och samtal förs med nytt innehåll, nytt språk som kan bära de många djupare innebörderna.

2800-talet: Neptunus period

Med de insikter som framför allt vanns under föregående sekel, kommer 2800-talet att kännetecknas av fantasi, inspiration och rika drömmar, som framför allt levs ut i hemmets vrå och inom de mest närståendes krets. Här börjar man tydliggöra och forma hela millenniets läxa, dess utvecklingsfigur och riktning, som öppnar för långsträckta visioner — inom det privata, intima perspektivet, där människan håller sig till vad som är henne allra närmast. Det offentliga är något av en styggelse, makt något riktigt avlägset och närmast tabu, medan hemmets härd är, som det heter i den gamla sentensen, guld värd — inte för vad den rymmer inom sig, utan för de fantastiska möjligheter som den öppnar för dess medlemmar, allt vad de kan upptäcka och åstadkomma tillsammans, allt de förnimmer i varandras närhet.

Denna tid är också välmående, såväl materiellt som på andra sätt, så att folk kan hållas i sina privata sfärer och må hur gott som helst där — de behöver inte jaga efter något, inte kämpa för att klara sig. Folk mår bra och strävar inte efter något särskilt, eftersom de ser det så att de har allt de någonsin kan trakta efter precis inpå sig.

2900-talet: Plutos period

Måhända tröttnar folk på seklet av förnöjsamhet, så att de under 2900-talet aktivt deltar i betydande omvälvningar som framför allt rör kommunikation och umgängesformer. Nu raseras hemmens väggar, nu siktas längre. Man vill bryta upp och komma bort, pröva sin förmåga och sina kunskaper på nya utmaningar, de som är allra mest fjärran.

Siktet är inställt på nya landvinningar, så kommunikationsformerna behöver motsvarande omvandling. Det kan gälla färdmedel, språk — ja, varje form av kommunikation, som förändras i grunden för att inga av de gamla begränsningarna ska gälla längre. Även där de framtida användningsområdena inte ens låter sig anas, vill man inte slå sig till ro förrän man förändrat sina verktyg så att de ska förmå att hantera också dem. Dessa storartade uppbrott är framför allt uttryck för den mognad som mänskligheten anser sig ha nått, och man ämnar skapa ett samhällsliv som ger utrymme för denna noblare, mer insiktsfulla människa och de nya landvinningar hon har framför sig. I en sådan stolt och frimodig anda kliver man med stora steg mot nästa millennium.

Planeternas symboler: solen, månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, Ascendenten, Medium Coeli, månknuten.

Världshoroskopet för 2000-talet, baserat på det nya millenniets startögonblick — nyårstolvslaget den 1 januari 2000.

NÄSTA

© Stefan Stenudd 1999, 2006, 2011